Städdag på lotten

Idag så skulle vi gå till farmor och farfars kolonilott för att hjälpa till på städdagen. Då överraskade mamma mig med att vända på barnvagnen så att jag kan sitta och se framåt vad som händer när jag åker vagn. "Äntligen", borde jag kanske säga. För ända sedan vi kom hem från New York så har jag försökt stå upp i vagnen så att jag kan se vad som händer framför oss när vi är ute och går. Att sitta och titta bakåt känns så trist, det händer ju knappt nånting då!

Jämfört med New York så är ju Stockholm som en gäspning, så allt som livar upp är ett plus tycker jag!

//Meja