Ett dygn gammal...

Nu har jag levt mitt första dygn ute i världen, och jag måste säga att det inte är mycket att se. Förvisso var min faster förbi en kort stund igår, men annars verkar det bara finnas min mamma och pappa. Det kan ju också vara så att jag har haft lite mycket fokus på att sova och äta nu i början. Sova, sova, äta, äta, sova, sova, sova, äta och sedan sova igen är en ganska bra sammanfattning av mitt första dygn.

//Meja

PS. Min pappa har lagt upp bilder från mitt första dygn på BB här.